Det finns många olika teorier om hur hunden blev människans bästa vän och alla teorier är lika intressanta att spekulera i. Förmodligen innehåller alla någon del av sanning medan stora delar är rena chansningar och spekulationer, vi kan inte veta helt säkert hur den här relationen startade och hur den har utvecklats.
Man tror att det startades en process för ungefär 100 000 år sedan, en så kallad domesticering som är en process som förändrar såväl biologiskt som kulturellt anlag. Förmodligen så började vargflockar att uppehålla sig kring människor på stenåldern då de märkte att detta var lönsamt. Vargarna började att ta reda på rester från jakten och upptäckte att det fanns föda i närheten av människor. Några individer i dessa vargflockar hade mindre anlag för att vara skygga och rädda och vågade sig därför närmare människoflocken och deras boplatser. På så sätt skedde förändringen successivt för att skapa tamare vargflockar när dessa utökades med orädda och oskygga individer som kom allt närmare mänskligheten.
Så när människan sedan började tämja vargar så var dessa redan halvtama och hade utvecklat stor social förmåga gentemot människor och en förmåga att avläsa människans kroppsspråk.
Man såg sedan fördelarna med att ha en varg i sin människoflock liksom vargarna såg fördelarna med att vara nära människor.
Människan kunde använda sina tama vargar som hjälp vid jakt men också som väktare för lägren. Vargarna kunde säga till om någon fara närmade sig och människorna fick större chans att hinna försvara sig. Ibland fick även vargarna sätta livet till för att bli mat samt ge päls och skinn till människorna. Men dessa användningsområden minskade när man upptäckte alla fördelar med att ha vargarna hos sig.
Så småningom började människan att avla aktivt på de individer som visade störst lämplighet till ändamålen och de som kunde bidra med något. Detta har på väldigt lång sikt gjort att det har avlats fram alla de hundraser som nu finns. Man kan även se bakåt på de flesta hundraser och se hur de såg ut förut och hur de ser ut nu vilket är resultatet av människans avel på raserna.
Än idag är hunden en trogen följeslagare till människan och den används fortfarande till en del av vad den ursprungligen gjorde. Det finns mängder av trogna fyrbenta jaktkamrater som gärna följer med ut i skogen för att jaga sina byten, det finns många hundar som är avsedda för att vakta och ägnar sig åt att skydda sin flock och dess tillhörigheter men det finns ännu fler hundar som finns som familjemedlem i hushållen och bidrar med kärlek, värme och fyller ett socialt tomrum.
Det man kan säga säkert är att många hundar följer med på allt som deras människa tar med dom på med en stor glädje och livslust.